Tångahallen

Hemma efter en härlig tävlingshelg utanför Ulricehamn. Bra banor, bra organisation, underbart underlag, härliga människor. Vad mer kan man önska sig?

Lite bättre resultat med Dingo, ja det hade jag verkligen hoppats på. Målet var inte att köra på för fullt utan hitta stabiliteten och komma i mål felfria. Det lyckades vi verkligen inte med. På lördagen kände jag mig rätt kass. Dingo var tokladdad och väldigt lyhörd. Han var tajtare än någonsin och jag förstod inte riktigt hur jag kunde diska mig på saker som han är expert på. Så som att runda hinder?? Tyvärr inget filmat ifrån hans lopp men jag är helt säker på att jag klantade till det, för han kändes otroligt fin!

På söndagen var jag än mer beslutsam på att nu måste vi väl kunna komma i mål! Då gick Dingo ur slalom efter tio pinnar och luften gick ur mig. Jag brukar köra färdigt banan, men jag blev lite less på att det inte ville sig så vi tog bara målrakan och sprang ut. Sista loppet för helgen, nu då? Det började riktigt bra, vi sprang som idioter sida vid sida längs balansen och jag njöt i stora drag över att hans running contacts satt otroligt fint. Jag skickade honom runt ett hinder efter balansen och blev plötsligt förvånad över min egen fart. Jag kunde bara inte stanna och hann inte vända upp så som jag tänkt efter hindret. Så nästa sträcka blev lite vobblig men vi jobbade på båda två fint och var felfria ända tills sista hindret… Då river Dingo. Gaaah, hur svårt ska det vara? Jag måste börja fundera på om det är jag som gör något konstigt, eller om det är Dingo som börjar leta leksak och därför inte blir lika noggrann?

Nu är vi grymt träningssugna. Klass tre banor behöver vi nöta ordentligt nu så vi får upp vårt självförtroende och känsla av att vi kan sätta felfria lopp.

Lyra då? Hon kändes fin på lördagen, taggad men fokuserad.

I hoppklass två var det en svår slalomingång som jag inte trodde att hon skulle klara självständigt. Jag borde förstås ha litat på henne, men istället tryckte jag runt henne så att hon hamnade på fel sida om första slalompinnen. Döm om min förvåning när vi kommer i mål när Eva Karlsson gratulerar via Facebook och Annika Af Klerker också grattar till den fina placeringen. Jag förstod ingenting då det var en solklar vägran som varit omöjlig att missa. Så jag gick till tävlingsledaren och sa till om att det måste ha blivit något fel. När de dubbelkollade med papperslistorna så var det mycket riktigt så att jag borde ha haft fel. Så istället för en 3:e placering med pinne bytte vi till oss en 16:e placering utan pinne.

Båda klass ett loppen blev filmade (se nedan). I det första var Lyra lite väl taggad, hon ville inte sitta ”vackert” i starten vilket alltid är ett tecken på att hon är uppe i lite för hög stress. Men hon kändes ändå styrbar när vi drog igång. Tyvärr rev hon ett hinder och hade alldeles för bråttom in i slalom så hon trillade ur andra porten.

Inför söndagens lopp hade jag faktiskt gett upp hoppet på att lyckas med något felfritt. När jag tog ut Lyra ur bilen var hon helt galen. Otroligt lycklig skrek hon ut  att det ÄNTLIGEN VAR HENNES TUR!!!! Hon hade väntat i åtta timmar utan att få göra något, så jag ansträngde mig ganska hårt för att få ner henne i en rimlig förväntans- och stressnivå. Jag är sjukt imponerad över att hon klarade av att lugna ner sig. Vi satte ett helt grymt lopp och VANN!! Wow, jag har inte varit så lycklig på länge. Det kändes häftigt att vinna i det startfältet, men framförallt var jag överlycklig över att vi äntligen lyckades komma i mål felfria. Jag höll andan under hela loppet och väntade på att någon bom skulle falla. Den där hunden har verkligen inga marginaler och det känns som att vad som helst kan hända, men vi klarade det. Jippie!!!
image

Vi känner oss verkligen redo att lämna klass ett bakom oss och ser nu fram emot många spännande klass två banor. Det ska bli spännande att se hur Lyras Running Contatacts står sig i klass två där det förmodligen kommer att vara lite klurigare passager efter balansbommen.

På vägen hem stannade vi på MAX och
image

Johanna Rudenstam informerade mig om att om man har vunnit så måste man beställa en lyxshake, inget snack om den saken. Otroligt gott.

Annonser

~ av lyraodingo på april 27, 2015.

4 svar to “Tångahallen”

  1. Så kul att få se båda loppen riktigt fina båda två!! Och det där med lyxshake är sant 😛

  2. Vilken jättefin bild på dig och Lyra, kan jag ta den till bloggen?
    Kram o grattis igen!
    Den stolta 🙂

  3. […] Ja, ytterligare en Kelli-avkomma lyckades fint på helgens agilitytävling i Vårgårda! Lydia Benson och Lyra drämde till med en vinst i agilityklass 1 och blev därmed uppflyttade. Lyra är liksom syster Vera otroligt snabb och duktig. Så himla roligt när det lyckas. Jag som slutat med agility kan ändå känna att det stänker lite rosettglans även på mig. Så himla roligt att följa deras framfart. Fotot är lånat från Lydias hemsida. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: